Konsekvent och envetet har  Tintin Bäckdahl och Marcus Badman renoverat sin lägenhet. Trots att allt är utbytt har de lyckats locka fram lägenhetens ursprungliga själ och känsla.

Av Emma Persson Lagerberg
Foto Petra Bindel

(Se fler inspirerande Hemma hos-reportage här!)

Av Emma Persson Lagerberg
Foto Petra Bindel

Den vackra trästolen är en prototyp av Marcus. Skåpen på väggen kommer från Ikea. Till höger skymtar man sovrummet med förvaringslösning bakom tygdraperier.

I samma stund som lastbilen med nästan ett ton terrazzogolv på flaket rullar in på den trånga gatan på Söders höjder gör Tintin Bäckdahl och Marcus Badman en glad men oväntad upptäckt. Under lager av tarkett, plastmattor och spånskivor i hallen och köket till tvårumslägenheten de precis köpt hittar de världens finaste originalgolv.

– Vi blev jätteglada, för de tidigare ägarna trodde sig veta att det inte fanns kvar! Grannarna blev inte lika glada över högarna med terrazzo som blev liggande utanför porten lite för länge … Men till slut sålde vi det på Blocket, berättar Tintin.

Av Emma Persson Lagerberg
Foto Petra Bindel

Det krävdes lite övertalning av kvinnan i affären för att välja den gula färgen på soffan, ”men nu älskar vi den!”. Lampan är designad av Le Corbusier för Nemo Lightning.

Av Emma Persson Lagerberg
Foto Petra Bindel

Den stora målningen av Erland Cullberg fyndade Tintin och Marcus på Österlen (”De snälla butiksägarna skulle flytta till Stockholm och tog med tavlan i flyttlasset till oss”). Dagbädden har en okänd dansk stomme, madrass och kudde har Tintin och Marcus låtit sy upp i tyg från Tygverket. Soffan är Tiki, design Andreas Engesvik för Fogia.

En platta ligger dock kvar på köksbänken som minne. Att riva ut golven var bara början på den omfattande renovering som lägenheten sedan har genomgått.

– Planlösningen är densamma – vi gillade att den inte är öppen, utan att alla rum är egna rum – men allt annat är omgjort. Utöver golven rev vi ut sänkta gipstak för att få fram originaltaken. De gamla taken var i uselt skick och fick putsas om i alla rum. Vi har bytt ut lister, satt in dubbeldörrarna, bytt ut hela köket och nästan hela badrummet, säger Marcus.

Av Emma Persson Lagerberg
Foto Petra Bindel

Stillhet i sovrummet. Draperiet som döljer den väggfasta förvaringen har Tintin och Marcus låtit Tygverket sy upp. Stol av paret Eames. Lampan i fönsterkarmen är designad av Christian Dell.

Av Emma Persson Lagerberg
Foto Petra Bindel

Sovrummet är avskalat och rofyllt inrett. Längs ena väggen finns väggfast förvaring bakom ett draperi från Tygverket. Sängborden är moduler av Verner Panton, Montana, och lampan Cato tillverkas av Belid.

Till skillnad från många renoveringar känns det dock som om denna varsamt har plockat fram lägenhetens själ, snarare än putsat bort den. Och även om köket är nytt och modernt i sitt uttryck passar de mörkgrå tonerna fint ihop med de råa putsade väggarna och breda patinerade originalplanken på golvet.

– Vi ville att köket skulle kännas som ett möblerat rum. För att försöka åstadkomma det valde vi två olika sorters köksluckor i olika färg, och inga överskåp eller öppen förvaring. Vi behöll den råa putsytan i taket och putsade tre av väggarna också för det var så fint!

Av Emma Persson Lagerberg
Foto Petra Bindel

Detaljerna i badrummet fick bli svarta för att skapa lite kontrast. Byrån är antik och köpt på Wigerdahls värld. Vasken kommer från Duravit. Asken i Kolmårdsmarmor är köpt i en antikaffär och ljusstaken i mässing på loppis. Vasen kommer från Snickarbacken. Fotot på väggen är på en väldigt ung Marcus.

Av Emma Persson Lagerberg
Foto Petra Bindel

Badrummet renoverades delvis, de vita kaklade väggarna behölls men golvet fick nya marmorplattor, som även badkaret byggdes in med. ”Det viktigast var att få plats med ett badkar. Vi hade tidigare en jätteliten toalett och dusch, så det känns lyxigt med ett stort badrum med fönster.”

Av Emma Persson Lagerberg
Foto Petra Bindel

Hemmets vackra färgskala är väldigt påtaglig i köket. Bord och stolar av Alvar Aalto är köpta på Lauritz. Taklampa av Jonas Bohlin. Målningen i bakgrunden är gjord av Elias Bååth och det lilla aphuvudet på bordet har Marcus gjort.

Av Emma Persson Lagerberg
Foto Petra Bindel

För att köket skulle kännas mer som ett möblerat rum valde man att inte ha överskåp vid arbetsbänken. Skåpen kommer från Ikea och bänkskivan är gjord i valchromat, genomfärgad mdf. Lampa av Jonas Bohlin. Picassoaffischen från utställningen Grand Palais i Paris 1979 har Tintin ärvt av sin farmor.

Av Emma Persson Lagerberg
Foto Petra Bindel

När det slitna kökstaket reparerats var den nakna putsytan så vacker att den lämnades rå och tre av väggarna i köket fick liknande ytbehandling. Den grå färgskalan passar fint ihop med de gamla plankgolven. Bord och stolar av Alvar Aalto. Taklampa Star 1 av Jonas Bohlin, Örsjö.

Marcus läser inredningsarkitetktur och möbeldesign på Konstfack och Tintin hann gå ett par år på arkitektutbildningen innan hon bestämde sig för att bli läkare. Intresset för form är tydligt och genomgående, inte minst i den vackra dova färgskalan i lägenheten.

– Vi ville inte ha ett vitt hem. Vi letade länge för att hitta en bra ljusgrå färg till väggar och snickerier, köpte många provburkar och testmålade. Resten är inte så planerat, utan en mix av spontana beslut under renoveringen och av färger och saker vi gillar. Det var lite läskigt att köpa en gul soffa, det krävdes visst övertygande av kvinnan i butiken, men nu är vi väldigt glada att vi gjorde det, säger Tintin och Marcus fortsätter:

– Vi bodde tidigare i en etta i Hornstull. Det blev ganska trångt efter ett tag, vi var tvungna att ha en del av våra kläder i ett köksskåp för att få plats. Nu behöver vi inte längre bara tänka funktion, vilket gör att vi får plats för roligare saker.

I ett 300 år gammalt hus i Gamla stan i Stockholm bor familjen Imberg. Intresset för samtida design och arkitektur ramas in av en miljö som renoverats med omsorg om detaljerna.

Av Cia Wedin
Foto Stellan Herner

På Västerlånggatan i Gamla stan ligger en designbutik startad 1864 av Ida Tekla Sabina Kunigunda Torndahl. Sedan dess har den, och huset, gått i arv på kvinnosidan av familjen.
– Det var vanligt förr att man bodde ovanpå sin butik, berättar Lotta. Men idag är vi ett fåtal som har bostad och verksamhet i samma hus.
Lotta ärvde huset och affären efter sin mamma.
– Det blir en livsstil att bo och arbeta i samma hus. Och att driva affären vidare i en tid när de bofasta blir färre men turisterna desto fler.

Lotta Imberg med hunden Pollux utanför sin butik E Torndahl i Gamla stan, Stockholm. Till höger i fönstret syns Lottas mormorsfarmorsmor Ida Thekla Sabina Kunigunda Torndahl som startade butiken 1864.

I trapphuset finns minnen av dess historia samlade. Brevet visar ägarlängden under 1700- och 1800-talen, tapeten hittades bakom en vägg.  Den lilla blyertsteckningen är av Oskar Bergman.

Till ytan är butiken E Torndahl liten, men har ändå över hundra kvalitativa leverantörer. Moderna producenter som Hay och Pia Wallén blandas med spännande hantverk. Affärens mix av ny design och tradition har inspirerat hemma. Men till skillnad från affärens färgeufori råder i bostaden en monokrom gråskala.

– Det rum vi vistas mest i är den gamla salen. Vi är alltid där utom när vi sover.

För att skapa en lugn bas till det intensiva familjelivet har Lotta och Henrik hållit inredningen enkel och jobbat med en mild grå kulör som förändras och skiftar med ljuset.

– Soffa från Hay, en Ikeastol här, loppis där … Det handlar om att ha en tillåtande miljö, så att barnen och hunden kan leva fritt.

Av Cia Wedin
Foto Stellan Herner

I den stora salen som numera fungerar som allrum och matplats har Lotta och Henrik jobbat med en enkel basinredning i en monokrom gråskala för att skapa en lugn bas. Soffa, hylla och runt bord från Hay. Vardagen är ständigt föränderlig, men den vackra gamla salen vilar i sig själv.

Av Cia Wedin
Foto Stellan Herner

Salen är hemmets samlingspunkt. Bordet har skiva av rejäla träplankor och benbockar från Hay. Stolar från Muuto och Hay. Skåpet byggde Lottas mamma på 60-talet och det har fått stå kvar, idag rymmer det barnens pysselmaterial. I fönstret en pappersskulptur av Clara von Zweigbergk.

Våningsplan 3 var tidigare råvind, men på 60-talet lade Lottas mamma in ett golv av tegel som återfannas i husets källare. De unika stenarna är stämplade med Slottet Tre kronors sigill och är mer än 300 år gamla. Soffa från Ligne Roset, lampa Arco av Achille och Pier Giacomo Castiglioni för Flos, trebent originalmodell av stol Myran av Arne Jacobsen, Fritz Hansen, och bord från Muuto.

Att inreda ett 300 år gammalt hus kräver att man är uppfinningsrik och hittar unika lösningar.

– Vi har integrerat modern teknik så diskret som möjligt. Man kan inte borra och sätta upp saker hursomhelst på sådana här väggar och snickerier.

När huset renoveras sker det byggnadsvårdsmässigt.

– Vi skalar ner till grunden, kalkputsar väggarna … Nyligen tog vi bort ett golv som var 80 år gammalt och lade in 300 år gamla trätiljor istället – det handlar om att vara varsam. Det behöver inte se mindre modernt ut för det.

I sin arkitektfirma Imberg Arkitekter arbetar Lotta och Henrik med projekt som engagerar dem personligt.

– Vi försöker verkligen finna uppdrag med hjärta i! I ett projekt räddar vi en 1600-talsgård och jobbar med byggnadsvård. Nästa gång ritar vi ett modernt sommarhus på Gotland. Eller skapar en mödra- och barnavårdsklinik i Burkina Faso, ett av världens fattigaste länder.

Imberg arkitekter är en del av kompetensnätverket Yennenga Progress.

– Vi tror att arkitektur är viktigt och att vi kan göra skillnad, göra något bra genom arkitekturen. Vi tror att omgivningen påverkar hur människor mår, hur vi arbetar, leker, lever och drömmer.

I Palomas rum finns en vindskupa med litet fönster med utsikt över takåsarna i Gamla stan. Bordet är hembyggt av en träskiva och benbockar. Väska och skrivbordsaker från E Torndahl. Ikeapallen har fått en rödmålad sits.

En enkel vit trätrappa leder till sovrummet högst upp i huset. Pelaren är en återanvänd travers som återfanns i huset när det renoverades på 1980-talet. Vägg av perforerad board.

Lotta har gått på keramikkurs tillsammans med barnen Maxine och Paloma. Här är några alster. Den stora turkosa koppen med två handtag är skapad av Maxine, 6 år. Bricka av Clara von Zweigbergk.

Det lilla köket är kvar på sin originalplats sedan 1700-talet! Skåpinredningen är från 1970-talet. Här har Lotta och Henrik valt enklast möjliga uttryck, och målat allt i en mild grå kulör. Nya strama bänkskivor i granit står vackert mot det 300 år gamla trägolvet.

Väggen putsades och infärgades i samma kulör, men helmatt. Skärbrädor från E Torndahl, Ferm Living och Hay. Bricka av Clara von Zweigbergk för Hay.

Även golven i huset lutar – en bit av en skärbräda får stabilisera benbocken från Hay. Pall Raw av Jens Fager för Muuto.

Längst upp under taknocken finns föräldrasovrummet som har fönster i flera olika väderstreck. Rummet inreddes på 1960-talet av Lottas mamma, med platsbyggda garderober, slipade trägolv och vitmålade bjälkar. Sänglinne från Hay, gardiner i tjock sammet, lampa Mayday av Konstantin Grcic för Flos.

Hängare Dots från Muuto, ugglan har Lotta ritat, dockbyrån kommer från Lottas mormor, skål från E Torndahl.

ELLE Decoration har varit på plats vid världsstjärnans nya hus i Skåne. Se alla bilder här!

Filmstjärnan Hugh Grant köper hus i Sverige! Det avslöjar Aftonbladet i dag. Det är exklusiva Torekov utanför Båstad i Skåne som får en ny invånare när världsstjärnan köper en 122 kvadratmeter stor villa tillsammans med svenska Anna Eberstein. Prislappen ligger på sex miljoner kronor och för det får Hugh och Anna sju rum ett stenkast från havet.

ELLE Decoration kan nu publicera egna bilder på huset som alla snackar om. Se vårt bildextra här!

Text: Sara Ångström Burling
Foto: Karin Ohlsson-Leijon

Utsikten från villan är inte helt tokig…

… men tyvärr verkar filmstjärnan få problem med mullvadar.

Hugh Grant
Foto: Eva Rinaldi via Flickr

Mitt i Malmö bor Karolina Vertus och Daniel Magnusson tillsammans med sina två döttrar i en lägenhet i ständig förändring.

Av Emma Persson Lagerberg
Foto Andrea Papini

Här är våra mest populära Hemma hos-reportage just nu!
Bytte ut allt – och fick fram lägenhetens själ
Så blev hemmet ett platsbyggt paradis

Det är ett fantastiskt ljusinsläpp i lägenheten som ligger längst upp på ett hörn i huset. Den vackra taklampan kommer från Ay Illuminate och finns hos Miloii, soffbordet är köpt hos Vintage by Nin.

Kreatör ut i fingerspetsarna får man nog säga att hon är, stylisten, make up-artisten och butiksinnehavaren Karolina Vertus. Alltid tusen järn i elden – är hon inte på plåtning någonstans i världen så är hon i sin butik Miloii, som flyttade till nya vackra lokaler i våras. Och är hon inte där heller så håller hon säkerligen på med något inredningsprojekt hemma i lägenheten i centrala Malmö, som hon delar med sambon Daniel Magnusson och döttrarna Trinnie Lee och Bon. När hon behöver koppla av ritar hon hus, det har hon gjort sedan barnsben.

– Vi hinner liksom aldrig bli klara med renoveringen av lägenheten för det dyker upp nya idéer och lösningar hela tiden. Nu måste jag nog ligga lågt ett tag – tror inte att min man är redo för några större projekt just nu, efter att vi flyttade butiken och renoverade hela lokalen själva. Fast kanske att vi bara måste måla lite, lite…

I ett gammalt vitrinskåp i hörnet av vardagsrummet ryms olika minnesprylar och en och annan uppstoppad fågel. Speglarna på väggen kommer från Gubi och golvlampan från Madame Stoltz.

Köket flyttades när Lina var höggravid med Bon ”vi insåg att vi behövde fler rum”. Köksinredningen kommer från Ikea, den svarta marmorn fyndades på Byggåtervinningen. På väggen sitter en samling favoritsaker och vägglampor från Bestlite. Taklampa från Petite Friture. Stolar av Charlotte Perriand.

Har man huvudet fullt av idéer underlättar det om man lever ihop med en snickare, Daniel jobbar till vardags med att renovera gamla kyrkor över hela landet.

– Det innebär att han är extremt noggrann, så det blir inte alltid lika snabba resultat som jag önskar. Projekten blir liksom lite större än jag tänkt från början. Jag är å andra sidan så spontan att han inte riktigt hänger med i svängarna. Men när Danne väl tycker till om någonting så är hans vilja lag, säger Karolina.

Vy från köket in i vardagsrummet. Köksbordet hittade en vän till Lina på Lauritz, vintageköksstolar från Tolix och Charlotte Perriand. Taklampan från Petite Friture finns på Miloii.

Vardagsrum, kök och sovrum ligger i fil ut mot gatan. Metallskåpet till vänster kommer från House Doctor och det grå skåpet till höger kommer från Ikea. Matta i köket från Tine K och taklampa från Petite Friture, båda kan köpas på Miloii. Stolar Les Arcs, design Charlotte Perriand.

Hemmet är fullt av vackra saker, minnen, fynd från olika resor och från många besök i Köpenhamns antikaffärer. Ganska ofta hittar man också minst en surfbräda, spår av Linas och Daniels olika projekt, Trinnie och Bons legobyggen lite här och där och kassar med kläder som ska iväg på nån plåtning. Familjeliv med andra ord. Trots det känns hemmet både lugnt och rogivande.

– Danne behöver inte särskilt mycket, jag har nog ett annat behov av saker. Jag gillar fina saker och kan längta till vissa köp. Och jag älskar alla mina ärvda minnesprylar som bor lite överallt. Danne är nöjd om han får ha sina vinylskivor.

Men har man ritat hus som avkoppling sedan man var barn borde väl ändå drömmen vara att rita ett eget hus, från grunden?

– Vi hade nog hållit oss till ett sommarhus. Med högt i tak och stora ytor. Och så älskar jag små trappsteg av någon konstig anledning. Danne är mer för koja än slott så det hade kanske blivit en form av en gammal lada med trappsteg lite överallt. Gamla träfönster och lite råare material som sten. Framför allt en plats där våra stora familjer och vänner hade kunnat hänga. Och en skateramp i trädgården! Nära havet får det gärna vara …

Bon sover i föräldrarnas sovrum i en vintagesäng. Sänghimmel från Numero 74 och den rutiga filten kommer från Lucky Boy Sunday. Det stora asiatiska skåpet i sovrummet har hängt med så länge att Lina inte minns var det köptes. Tavlan och barnstolen är köpta second hand.

I änden av hallen finns badrummet och ingången till Trinnie Lees rum. Klädhängaren kommer från vintagebutiken Wiingard i Köpenhamn, mattan köpte Karolina när hon var i Marocko på jobb. Även taklamporna är köpta second hand.

Femtio nyanser av pastell i Trinnie Lees rum. Sängen fick de av en vän, sänghimmeln kommer från Numero 74 och överkastet är köpt på loppis. Mattan kommer från Casa Marrakech.

Det gröna skåpet är köpt på loppis, precis som det gamla dockskåpet. Sadelpallen i skinn kommer från Karolinas mormor.

Det finns mängder av detaljer att upptäcka i Trinnies rum. Den lilla husformade prylhyllan kommer från Ferm Living. Sänghimmel från Numero 74 och överkast köpt på loppis. Alla gosedjuren kommer från Lucky Boy Sunday.

Hela familjen Vertus/Magnusson i soffan: Daniel, Trinnie Lee, Bon och Karolina.

Konstnärsparet Ekaterina och Maurizio lämnade Roms innerstad för landsbygden. Där fann de lugn och stillhet och kombinerar nu familjeliv och arbete.

Av Francesca Davoli
Foto Fabrizio Cicconi/Living Inside 

Maurizio Fioravanti och Ekaterina Panikanova delar den stora ateljén. Konstverket av boksidor heter News of Archive Status och är av Ekaterina.

Alessandro Federici skapade medvetet öppna och luftiga rum där det naturliga ljuset förändras timme efter timme – likt ett konstverk i sig. Huset är inrett med enkla, naturliga material, gråa toner och synliga balkar. Den enkla arkitekturen är helt anpassad efter konstnärsparets behov för att både inredning och skapandet ständigt ska kunna förändras.

Köket har ett raffinerat ljusinsläpp över hela arbetsbänken. Bordet och stolarna är formgivna av arkitekten Alessandro Federici.

I köket finns det plats för stora sällskap runt middagsbordet som står framför Ekaterinas eleganta konstverk, en målning på uppslagna böcker. Här möts parets olika bakgrunder och tillsammans skapar de nya traditioner: Ekaterina är född och uppväxt i Ryssland och Maurizio i Italien. I matlagningen möts ryska och italienska traditioner och kombinationen har lett till en mängd nya recept.
I kontrast till den enkla arkitekturen och den sparsmakade inredningen är husägarna passionerade samlare och Ekaterina förklarar att de under sina resor gärna besöker antikmarknader i jakt på saker som förmedlar en historia från platserna de besöker.

På väggen i köket hänger Ekaterinas verk Errata Corrige. De gamla vågarna är fynd från marknaden Porta Portese i Rom. Keramik från Gabbiano Studio Pottery.

Maurizio Fioravanti har själv designat bokhyllan. Han har gjort de små skulpturerna och Ekaterina ”bokmålningen” på väggen. Fåtöljen är täckt med textilier från Society. Screentryckt kudde av Ekaterina Panikanova.

Det nya livet på landet har skapat möjligheter för den nybildade konstnärsfamiljen som Roms innerstad inte kunde erbjuda. Huset mitt i olivlunden ger dem en närhet till naturen och en lugnare rytm, som har varit viktig för de nyblivna föräldrarna. Här har de lyckats skapa ett liv som kombinerar verkstad, galleri, bostad och familjeliv.

Underredet till soffbordet beställdes hos en smed efter ritningar av arkitekten Alessandro Federici. Sofforna är täckta med textilier från Society. Ekaterina har själv gjort trycken på kuddarna.

Tony och Åsa Löfling lät bygga om sin guldsmedsbutik till bostad. Arkitekten Johan Israelson skapade en varm och inbjudande inredning av betong, stål och lutat trä.

Av Tina Hellberg
Text Anders Bergmark
Foto Johan Sellén

I det rymliga köket finns gott om plats att umgås och laga mat tillsammans. De stora bänkskivorna i betong är gjutna på plats. Barpallar Swansea från Barstol.se. Kök, Deer Design/Johan Israelson. Lampsocklar av industrikeramik med klara glödlampor. Skjutdörr, design Johan Israelson/Norra Gotland. Konstverk på den bortre väggen av Kinga Fågelberg. Stege och vinställ, Johan Israelson/Norra Gotland. Industrigolvlampa, secondhand.

Från utsidan ser den före detta lanthandeln ut som just det, en präktig huskropp klädd i träpanel, placerad vid landsvägen i det vackra västmanländska jordbrukslandskapet. Men innanför dörren väntar en överraskning – en gråtonad och rå, men överraskande varm inredning, konsekvent utförd i betong, lutbehandlat trä och stål. Matta väggar och golv sprider och mjukar upp dagsljuset. I brädtaket skapas ett linjespel av rör med utanpåliggande el.

Ett fikonträd och äldre köksföremål på köksbänken.

I vardagsrummet står kassaskåpet kvar från tiden när bostaden var guldsmedsbutik. Matbord Eber Concrete av Johan Israelson/Norra Gotland. Stolar Soho Chair, köpta på Confident Living. I taket hänger två före detta gatlyktor från Köpenhamn ritade av den danske arkitekten Otto Käszner. Glaspartier Eber Glass/Steel, Johan Israelson/Norra Gotland. Konst av Johan Israelson. I köket skymtar Tony.

Tony och Åsa Löfling köpte huset 1999 för att öppna en guldsmedsbutik i gatuplanet. De första åren bodde familjen en trappa upp, men när döttrarna Emma och Linn växte upp flyttade familjen till Köping. För två år sedan bestämde sig Tony och Åsa för att slå ihop guldsmedsbutiken med företagets verkstad trehundra meter bort. Därmed stod undervåningen tom och efter att ha funderat på att sälja huset bestämde de sig istället för att flytta tillbaka. Så snart det beslutet var fattat vände de sig till arkitekten Johan Israelson, som är Tonys kusin, för att bygga om butiken till bostad.

– John fick helt fria händer. Vi visste ju i stora drag hur han jobbar och tänkte att om det skulle vara någon detalj som känns ovan så kan vi leva med det, berättar Tony.

Vardagsrum och kontor sett från köket. Väggarna är putsade med klassisk gotländsk kalstensputsblandning.

Kontoret har fått behålla en spåntad vägg ut mot vägen. Arbetsbord, hurts och skåp, design Johan Israelson/Norra Gotland. Konst av Marcel Strüwer. Kontorsstol och arbetslampa secondhand.

Matsalsbordet framför ingången till sovrummet.

Johan flyttade ingången från det som nu är köket och satte upp en vägg för att skapa ytterligare ett sovrum. I övrigt är planlösningen i stort sett oförändrad. Men en besökare från förr skulle inte känna igen sig.

– När jag kom dit första gången så var det fortfarande en guldsmedsbutik, lite trång och mörk. Jag kände direkt att jag ville öppna upp ytorna, göra det ljusare och jobba extremt enkelt med få material. Jag följer alltid min första impuls och har varit väldigt strikt med att det skulle vara en gråskala, säger Johan.

De matta trägolven är blekta med lut och sedan såpade. Brädväggarna är också lutbehandlade och till de putsade ytorna valde Johan klassisk gotländsk kalstensputsblandning. Dörrpartier och element är målade med rostskyddsfärg för att få den rätta råa känslan. Dessutom är det mesta av inredning och möbler ritat för huset av Johan. Både kökets massiva bänkskivor och skivan till det tunga matsalsbordet är gjutna på plats.

Gjutet badkar och badrumsmöbel, design Johan Israelson/Norra Gotland. Spegeskåp av Deer Design/Johan Israelson.

Spegelskåp av Deer Design/Johan Israelson.

Högskåp på hjul från Deer Design/Johan Israelson. Ribbad bänk i ek, design Johan Israelson/Norra Gotland.

Ombyggnaden tog omkring ett år. För familjen Löfling var det värt väntan.

– Vi är väldigt nöjda. Det blev en varm känsla här inne, fastän han har använt råa och hårda material. Jag tror att det beror mycket på att han har gjort de sociala ytorna i köket och vardagsrummet så stora, säger Tony.

– Vi flyttade in i mars och kände att vi inte ville åka bort på semestern, vi ville bara vara här. Nu ser vi fram mot den första vintern när det blir mörkt och vi får tända kaminen.

Soffa av Deer Design/Johan Israelson. Soffbord Eber Concrete, design Johan Israelson/Norra Gotland. Konst av Johan Israleson. Både brädväggarna och trägolven är blekta med lut, golven är sedan behandlade med såpa.

Säng av Deer Design/Johan Israelson. Lampor med orange tygkabel köpta i Camden, London. Stol secondhand.

Bakom sängens huvudända finns ett skåp med klädförvaring.

Innanför en hemlig dörr i ett plank döljer sig det gamla professorshemmet som renoverats med tålamod och fingertoppskänsla.

Av Emma Persson Lagerberg
Foto Andrea Papini

”Matsalen är utan tvekan det rum vi använder mest! Den är husets hjärta, ihop med köket.” Bordet är köpt på loppis i Karlskrona. Stolarna är en blandning av vita Myran-stolar och gamla caféstolar från Blocket och Bukowskis. Lamporna kommer från en antikaffär i Köpenhamn. Soffa Ghost, design Paola Navone, Gervasoni.

På en liten bakgata ett stenkast från centralstationen i Lund ligger de klassiska gathusen på rad. Läget gör att gatan gästas flitigt av både studenter på språng och flanerande turister som letat sig bort från de större stråken. Känslan av att vara mitt i en stad är ständigt närvarande. Men går man igenom den lite hemliga dörren i ett grönmålat plank befinner man sig plötsligt i en stor prunkande trädgård med både gamla fruktträd, växthus och ett lugn som är få platser förunnade inne i en stadskärna. Det var här Annette och Mikael hittade sin oas. Och det är inte svårt att förstå att det var kärlek vid första ögonkastet när de hittade det vackra, något bedagade tegelhuset för snart fem år sedan.

I gästrummet bildar två enkelsängar efter varandra en lång soffa. Soffbord Trisse, design Nanna Ditzel, Snedkergaarden. Kuddar från Philosophy. Kopp och fat från Norrgavel.

– Det var känslan vi föll för! Själva huset, men också trädgården med orangeri, hönshus och lekstuga, charmade oss direkt. Vi föll för det genuina och det faktum att huset är fyllt med historier från de familjer som bott här sedan huset byggdes till en professor 1861, berättar Mikael.

Huset behövde lite kärlek och fick direkt efter övertagandet gå igenom en omfattande renovering.

– Vi flyttade in på den orenoverade andra våningen och påbörjade renoveringen på första våningen. Vissa saker var akuta att ta tag i: taken läckte in och elen behövde bytas ut helt och hållet. Vi har i så hög grad som möjligt velat behålla så många av alla fina originaldetaljer som vi kunnat, utan att för den sakens skull få en museikänsla.

När huset renoverades passade man på att flytta köket så att det blev en naturlig mittpunkt i planlösningen. Köksinredning från Ikea. Spis från Smeg. Den rostfria vagnen kommer även den från Ikea.

På en metallhylla i köket förvaras alla torrvaror i trälådor från Årstiderna. Kylskåp från Smeg. 

Den största förändringen de valde att göra var att flytta köket till husets hjärta, bredvid den vackra matsalen och med direktutgång till trädgården.

– Förr fanns ju både kokerska och trädgårdsmästare till huset, så det gamla köket var anpassat och placerat efter det sättet att leva.

Att renovera ett så gammalt och förhållandevis orört hus innebär en rejäl dos detektivarbete.

– Vi tog ett snabbt beslut om att riva upp de 100 år gamla linoleummattorna på andra våningen. De var otroligt vackra, men åren hade givit dem en lukt som inte var så angenäm. De var också trasiga på flera ställen, men egentligen i fantastiskt fint skick med tanke på åldern. Vi rev ner flera lager med tapeter och målarna blev irriterade för det var trä underst vid ytterväggarna och i träet satt tusentals nubb. Efter lite detektivarbete insåg vi att samtliga ytterväggar bar på en dold skatt: en vacker spegelträpanel från golv till tak! Det var mycket nubb vi fick ta bort, följt av ett rejält spackelarbete och många lager av lackfärg …

I matsalen tillbringas mycket tid med familj och vänner runt det långa bordet som rymmer många. På väggen en samling av favoritbilder och konstverk. Arkivskåpen kommer från en arkitektbyrå i Kristianstad, fyndade på Blocket.

Att resultatet av alla mödor är hänförande vackert är inte direkt överraskande, både Annette och Mikael arbetar i inredningsbranschen och har en väl tränad fingertoppskänsla för form och färg.

– Men det viktigaste med ett hem är att det är just ett hem och inte en utställning. Ett hem ska man kunna leva i och själva känslan i hemmet ska tilltala ens sinnen. Dofter, material, det visuella, det taktila. Ett hem skapas under lång tid och slutar väl aldrig att förändras och utvecklas, behoven under livets gång ändras ju konstant. Idag är våra tre barn utflugna och barnbarn har tillkommit. Vi har ett stort umgänge och vi och den närmaste familjen umgås mycket, så vårt hem används verkligen av många.

Alla golv i huset har betsats mörkt bruna. Soffa från Living Divani, pläd från Norrgavel och kuddar från Philosophy. Golvlampa från Ikea. Stol Tulip, design Eero Saarinen.

Det stora badrummet har ett fönster ut mot trädgården. Badkaret hittade paret hos en familj i Köpenhamn via danska Blocket. Blandare från Mora Armatur. Bord Lindved, Ikea.

Vy från badrummet mot köket och matsalen. Träskåpet som rymmer all badrumsförvaring kommer från en holländsk vän som inte hade plats för alla sina skåp när hon flyttade till Sverige. Kristallkronan är köpt på Blocket.

Tre av väggarna i badrummet är svartmålade. Det svartmålade sminkbordet och guldspegeln är köpta på loppis.

Badrummet rymmer både fristående badkar, separat dusch, toalett, sminkbord, förvaring och dubbla handfat. ”Badrummet har blivit en kontemplativ oas”, säger Mikael och Annette lägger till: ”För mig är det bästa rummet i huset, tack vare golvvärmen!”

Parets sovrum är placerat ut mot den lilla gatan. Säng Edland från Ikea (tyvärr inte längre i produktion). Den gamla köpmansdisken kommer från butiken Lilla Svarta som Annette tidigare drev tillsammans med kollegan Mette Nissen. Illustration av Lovisa Burfitt.

Stilleben i sovrummet. Bordsspegeln köpte Annette när Face Sthlm la ner sin Malmöbutik. De anatomiska figurerna i fönstret är köpta i en antikaffär i Köpenhamn.

Den här 232 kvadratmeter stora sällskapsvåningen i Örgryte är verkligen något utöver det vanliga.
”Ett exklusivt boende med representativa delar av högsta internationella klass”, skriver mäklaren i annonsen.
Och nu kan den bli din – om du har minst 14 miljoner.

Enorma skjutbara glaspartier från golv till tak. Öppen spis och en 41 kvadratmeter stor balkong. Hiss direkt upp till våningen från garaget. Stor köksö i valnöt och carraramarmor. Kylrum med tre vinkylar och ett master bedroom som är förvillande likt en hotellsvit.
Den här våningen i Örgryte är en dröm för alla som gillar den stilrena och exklusivt moderna stilen. Och vi som inte har 14 000 000 kronor över kan åtminstone få njuta av bilderna!

Foto: Joakim Kling
Styling: By Bon

Redan i hallen är det tre meter i takhöjd och väggarna är klädda i sjögrästapet.

Det 74 kvadratmeter stora vardagsrummet har helt glasade partier mot eklunden utanför.

Självklart finns även en öppen spis att umgås kring.

Även vid matbordet kan man njuta av den utsuddade gränsen mellan ute och inne.

Köket är toppmodern och inrett i mörka toner.

Det eleganta sovrummet är förvillande likt en hotellsvit.

Badrummet andas exklusivitet och harmoni.

Här kan du läsa hela annonsen och se alla bilder!

Av Sara Ångström Burling

Läs fler populära Hemnet-reportage här!
Gamla stallet blev ett lyxigt townhouse – mitt i centrala Stockholm
Magdalena Graafs lyxvåning till salu – för 15 miljoner
ELLE Decoration utser Veckans drömhem på Hemnet

Fotograferna Kalle och Sara hittade en oslipad diamant i ett sekelskifteshus på Kungsholmen och inredde med vintagemöbler, resfynd och egen design.

Av Edin Memic Kjellvertz
Text Anders Bergmark
Foto Andrea Papini

Triplexlampan i vardagsrummet är köpt på Kabelverket. Soffa och bord från Bolia. Matta och stålrörsstol från Dusty Deco. Rottingstolarna kommer från Room och taklampan från Domino Antik. Väggskåp från House Doctor. Stolen i hörnet är köpt på en marknad i Stockholm och bordslampan kommer från Dusty Deco.

Ibland visar tillfälligheter vägen. Kalle Gustafsson och Sara Bille hade varit på visning av en lägenhet som inte visade sig vara vad de hoppats på när de passade på att slinka in på en annan visning i grannhuset. De hade sett den senare lägenheten i en annons utan att ha blivit speciellt intresserade, men väl på plats såg de potentialen.

Bokhyllan, full med fotoböcker och fototidningar, har Kalle ritat. Måtten är anpassade för att rymma skrivbordet från House Doctor under. Arne Jacobsen-stolarna T-stolen och Myran är köpta på Blocket. Stegen är köpt i London. Vägglampa från Kabelverket och bordslampa köpt i Paris.

Det var en etagelägenhet med entré i båda planen. Kök, vardagsrum och matsal låg på det nedre planet och sovrum och gästrum en trappa upp.

– Det var mycket som vi tyckte om, berättar Kalle. Föreningen har ett torn med ett gemensamt rum som jag förälskade mig i och det finns ett snickarrum i källaren där jag bland annat har gjort några hyllor.

I den övre hallen hänger en bild av Carl Bengtsson bredvid en av Kalles egna bilder. Skänk från Bolia och bokhylla från Stalands. Kameran är köpt i New York. Rottingstol från Dusty Deco. Bilderna med mopedmotiv av Johan Gustafsson är köpta på Lauritz.

Huset är byggt 1905 och bostadsrättsföreningen bildades redan 1971. Mycket av hippieerans ideal har levt vidare i föreningen, som i de generösa gemensamma lokalerna och att det är fritt fram att välja sin egen färg på dörrar och fönster.

När de flyttade in var lägenheten ganska opersonligt inredd med standardlösningar på det mesta. Kalle och Sara gjorde om köket, satte in ett nytt tvättställ i badrummet och brunbetsade golven på övervåningen för att lyfta helheten. Den stora bokhyllan i vardagsrummet ritade Kalle för att den skulle rymma skrivbordet under.

Vägghyllorna i köket har Kalle ritat. Konsoler och skomakarlampor från Nacka Byggnadsvård.

Kalle är etablerad modefotograf och gör kampanjer och modejobb för både svenska och internationella magasin. Sara är i början av sin fotografkarriär och plåtar också mode, så att båda har starka estetiska preferenser kommer inte som någon överraskning. Vad som däremot inte syns på bilderna är att preferenserna inte riktigt överensstämmer. Om Kalles smak ligger åt mörkt trä, 40- och 50-talsmöbler och industrilampor så är Sara mer förtjust i lite ljusare och luftigare inredning, marmor och mässing. Ett stort intresse för fotokonst har de gemensamt. Och de skilda preferenserna tycks inte ha varit något större problem.

– Ens smak utvecklas och man inspireras av varandra, konstaterar Sara.

Köket är från Ikea.

Kalle har också ett sommarställe i Dalarö där lampor och stolar som han samlar på sig på jobbresor och som inte ryms i lägenheten får plats.

Jobbresor blir det mycket av. Kalle berättar att han ibland har haft upp mot 200–300 resdagar om året. Då blir det desto viktigare att ha en plats att kunna koppla av på och lediga dagar åker de ofta ut till Dalarö. Men de behöver inte åka dit för att ta tillvara de fina kvällarna under sommarhalvåret. Via badrummet på övervåningen har de nämligen en egen utgång till den gemensamma terrassen på taket.

– Där har vi haft många middagar på sommaren med utsikt över takåsarna, säger Kalle.

Köksbordet är köpt i antikaffär. Stolar Fanett, design Ilmari Tapiovaara. Bredvid stringhyllan hänger en bild av Pelle Bergström. Det smala fönstret vetter mot matsalen och trappan till övervåningen. Bredvid sitter vägghyllor från House Doctor. Taklampa köpt på butiken Norrmalmsel. Matta från Dusty Deco.

Matsalsbord från Lauritz. Runtomkring står makarna Eames DSW-stolar och pinnstolen Fanett, ritad av Ilmari Tapiovaara. 

Taklampan över matsalsbordet är köpt på Kabelverket. 

Från matsalen leder trappan upp till övervåningen. Vitrinskåp från Ikea.

I badrummet satte de in ett tvättställ köpt på Blocket. Hyllorna har Kalle gjort i husets snickarrum. Korgar från Granit.

Tripexlampan vid ingången till köket är köpt på Kabelverket. Bilderna av Helmut Newton, en av parets favoritfotografer, är köpta på Lauritz.

Fladdermusfåtöljen är köpt i Köpenhamn. Lampa från Dusty Deco.

Dagbädd köpt på Artilleriet. Matta från Dusty Deco. Replika av Eamesstol köpt secondhand.

Liten mässingsskulptur från Dusty Deco. Grön marmorask från Brandstationen.

Snacka om kap!
Den världsberömda villan från kultfilmen Scarface har nu sålts efter hela 17 månader på marknaden.
Slutpriset? 22,7 miljoner dollar LÄGRE än utropspriset.

Alla som sett Scarface känner igen det här huset. Den gigantiska villan med det magiska poolområdet var nämligen Al Pacinos rollfigur Tony Montanas hem i den klassiska filmen, skriver TopTenRealEstateDeals.com.
Men det är inte det enda som hänt i den här mytomspunna villan. Huset var även skådeplatsen för bröllopet mellan den 54-årige Charlie Chaplin och den blott 18 år gamla Oona O’Neill år 1943.

Takterrassen är som gjord för glamourösa mingelfester i kvällsbrisen.

Det 109 år gamla huset ligger i Montecito i Kalifornien och i grannskapet är fastigheten känd som El Fureidis (Tropiska paradiset). Huset – som har fyra sovrum, nio (!) badrum, ett bibliotek, vardagsrum, lounge och en takterrass med 360-gradersvy över Stilla havet – designades av Bertram Goodhue.

Inte undra på att fastigheten kallas ”Tropiska paradiset”.

Tillsammans med ägaren James Waldron Gillespie åkte han till Mellanöstern i Europa i ett helt år för att samla inspiration till bygget. Resultatet blev persiska trädgårdar, fontäner, ett byzantinskt vardagsrum och takmålningar föreställande Alexander den Store i bladguld.
När bostadsmarknaden i USA kraschade rusade internationella investerare till USA för att fynda fastigheter till vrakpriser. Den ryskfödde finansmannen Sergej Grishin slog till på El Fureidis för runt 20 miljoner amerikanska dollar, och försökte sedan sälja det för 35 miljoner dollar.

Huset lades ut på marknaden i maj 2014 men inte förrän nu – 17 månader senare – har huset sålts, rapporterar TopTenRealEstateDeals.com.. Och slutpriset landade till slut på vraksumman (nåja, i sammanhanget i alla fall) 12,26 miljoner dollar.

Av Sara Ångström Burling
Foto: Tom Ploch

Den här magnifika våningen på fem rum och kök är en dröm för 1920-talsfantasten. Genomgående bevarade snickerier och originaldetaljer som serveringsskåp, höga fotlister, tidstypiska spegeldörrar, parkett i fiskbensmönster och fönsterbänkar i sten kombineras med en modern inredning i ljusa färger, varmt trä och skinande metaller. Strösslat med en massa konst kan det helt enkelt inte bli så mycket mer rätt, tycker vi!

Foto: Anders Bergstedt för Entrance
Styling: Emma Fischer och Charlotte Ryding för Entrance

Här kan du se hela annonsen och här finns alla bilder!

Läs fler populära Hemnet-reportage här!

Supermoderna lyxvåningen som får dig att tappa andan
Gamla stallet blev ett lyxigt townhouse – mitt i centrala Stockholm
Magdalena Graafs lyxvåning till salu – för 15 miljoner
ELLE Decoration utser Veckans drömhem på Hemnet

Hemma hos Carita och Jan råder en parisisk ateljékänsla med bara, mörka golv, stora fönster och matta gråtonade pasteller på väggarna.

Stylist Johan Svensson
Text Anders Bergmark
Foto Idha Lindhag

Det var ljuset i det åttkantiga hörnrummet mot gatan som gjorde det. Carita och Jan hade hunnit gå på ett antal visningar utan att något kändes speciellt angeläget när de plötsligt stod och tittade ut genom fönstren på första våningen i ett sekelskifteshus i Vasastan.

Huset, byggt 1884, har hunnit genomgå många renoveringar. Nischen som idag är bokhylla i hörnrummet rymde tidigare ett infällt barskåp i teak. Fåtölj köpt secondhand med nytt överdrag av Carita. Röd lampa från Vaughan i New York.

Några år senare, lagom till att de blivit föräldrar, fick de ett erbjudande om att köpa en angränsande enrummare som raskt införlivades i hemmet. Idag sträcker sig lägenheten i vänliga vindlar från det vackra hörnrummet via vardagsrum, sovrum, hall och kök till barnrummet, det blå kontoret och tvättstugan i den nya delen.

Mörka, bara trägolv och stora fönster som släpper in det skarpa vårljuset gör ett enkelt och praktiskt intryck, som en funktionell ateljé. Men här finns ingenting av hårdheten i en verkstad, inga fula färger, ingenting blankt eller kantigt. Väggar i matta, gråtonade pasteller mjukar upp dagsljuset. Fint slitna trämöbler och soffor med ljusa, enfärgade överdrag lockar till att slå sig ner.

Den väggfasta bokhyllan lät Carita och Jan bygga. Puffen är tillverkad efter specifikation av en möbelfirma. Genom dörröppningen ut till hörnrummet skymtar soffan från Habitat och ett foto av Karen Blixen, taget ur en bok om henne och tryckt på textil.

Carita är utbildad skräddare och har tidigare arbetat på coutureavdelningarna hos modehus i Paris och New York. Åren utomlands, framförallt i Paris, har satt spår i inredningen, och inte enbart genom de möbler som fått följa med tillbaka till Sverige.

– Att bara vara i Paris är också en sorts utbildning. Man möter så många olika miljöer och kan hitta det som är närmast en själv. Både i Paris och under åren i New York gick jag mycket på loppmarknader. Jag är inte så intresserad av säsongens lampa utan söker mer efter det beprövade. Sedan har saker en tendens att hänga med. Det är inte alltid så genomtänkt, säger hon.

Bredvid sjöstjärnorna står ett strutsägg från Sydafrika på en sockel som Carita gjort. Glaskupa från loppis med löskrage och manschetter. Urtavlorna i emalj hittade Carita i källaren.

Caritas arbetsbord är en välanvänd bordsskiva från ett matbord och bockar från Ikea, alltsammans betsat för att bli mörkare. Pall från en antikaffär på Upplandsgatan.

Den finstämda färgsättningen är också inspirerad av Paris, där det är vanligare att sätta färg på väggarna än att måla dem vita.

– Min tanke var att gå från en mörkare ton i hallen och sedan låta rummen bli ljusare och ljusare, fram till det åttkantiga hörnrummet som inte kunde vara någonting annat än vitt.

Idag arbetar Carita som lektor på Beckmans Designhögskolas modeprogram. Jag frågar om hennes bakgrund i modevärlden har påverkat hur hon inreder.

– Jag jobbar på sätt och vis med problemlösning, fast inom skrädderi. Det har jag ju ägnat mig åt här också, till exempel när vi gjorde om lägenheten intill. När det gäller möblering så har ju förmågan att välja, och välja bort, blivit nästan som en andra natur efter att ha arbetat med kollektioner i 20 år.

Förmågan att välja bort har kommit väl till pass. Gatorna runtomkring rymmer nämligen Stockholms tätaste koncentration av antikaffärer. Carita har en personlig relation till många av dem. Ibland har hon till och med fått hoppa in och passa butiken när någon har behövt göra ett ärende.

– Antikaffärerna blev räddningen när jag var föräldraledig och behövde träffa andra vuxna. Jag älskar de här kvarteren.

Caritas arbetsrum hörde tidigare till den angränsande lägenheten. Bokhyllan var dörren till den lägenhetens kök, som idag fungerar som tvättstuga. Klämspot från Habitat och diverse arbetsmaterial.

Det fasta sideboardet är Caritas egen konstruktion, ben svarvade av Svarvkompaniet. Dörren i bakgrunden är entrén till en mindre, angränsande lägenhet som Carita och Jan köpte och införlivade med sin egen.

Det långa, smala bordet är köpt på auktion och har stått på en vingård i Frankrike. Stolarna är arvegods, några kommer en möbelfabrik i Örnsköldsvik som drev av Caritas mammas släkt. Vit soffa från Oscar & Clothilde. Glaskrona från Murano, 60-tal. Ekgolvet har Carita och Jan låtit slipa och behandla med pigmenterad olja för att få den mörka, lite ingångna nyansen, som ett äldre bonat golv.

Bordet bredvid städskrubben stod i Caritas lägenhet i Paris. Målningen på väggen är en non fini av Darmon. Korallen var en present hon fick under tiden i New York. Bronsrelief av Wäinö Aaltonen.

Klädskåpet var Caritas farfars, hon har slipat och betsat dörrarna svarta. Ovanpå står diverse loppisfynd och arvegods. Karmstolen är en av två som stod i hennes lägenhet i Paris. Överkastet är ett antikt ewe kente-tyg från Ghana.

Den uttrycksfulla trådskulpturen som Carita hittade på loppis i New York var troligen en hattdisplay, tillverkad någon gång på 1920-talet.

Läs mer – här är våra mest populära hemma hos-reportage just nu!

Köpte en oslipad diamant – och skapade en vintagedröm
Skapade en dold skatt – bakom en hemlig dörr i ett plank
Mjuk minimalism i den gamla guldsmedsbutiken

Inspirerade av 60-talets Los Angeles förvandlade Nina och Palle en nedgången enplansvilla i Malmö till ett svenskt Santa Monica.

Stylist: Tina Hellberg
Text: Katarina Matsson
Foto: Petra Bindel

Som Santa Monica utan pool och palmer. Med persiko- och fikonträd är den inhägnade trädgården ändå en sann oas.

Santa Monica, 1968. Framtidstron genomsyrar alltifrån ekonomi till design. Moderna enplansvillor blandas med palmer och öppna Corvetter. Livet är ett poolparty som aldrig tar slut och klockan alltid ”cocktail-a-clock”!

Där, på den amerikanska västkusten, hittade Nina Israelsson och Palle inspirationen till sitt hem i Kroksbäck i Malmö. Atriumvillan från 1966 var närmast fallfärdig när familjen slog till för två och ett halvt år sedan.

– Huset var i riktigt uselt skick. Det hade allt det sämsta från 60-talet: inga gedigna material och snabba lösningar. I vardagsrummet satt en gummimatta i taket, helt livsfarligt ur brandsäkerhetssynpunkt. Det fanns 13 dörrar och rum på rum på rum – det var ta mig tusan rum överallt! Men vi såg potentialen, säger Nina.

Palle har byggt köket. Stommarna kommer från Ikea och en snickare i Småland gjorde specialbeställda fronter i massiv ek. Specialbeställda bänksivan i rostfritt stål med integrerad vask som sväljer plåtar på alla ledder. ”Det viktigaste med ett kök är att det finns utrymme så att många kan laga mat. Vi lagar mat hela tiden, men med en bänkyta på nästan tio meter inklusive spis och vask blir det aldrig knökigt”. Den som inte lagar mat kan slå sig ner på dagbädden med ett glas vin. Brickbord från Marakech Design i Malmö. Kelimmattan under köpte Nina på Ikea till sin första lägenhet. Den stora mattan är köpt på Lauritz. Spis från Mercury.

Som om inte det vore nog hade varje rum dessutom olika golv, så alla golvytor flytspacklades för att skapa ett sammanhängande uttryck utan trösklar. Hela innanmätet revs och enplansvillan fick nya väggar utformade efter familjens behov.

– Det finns inte en kvadratcentimeter som är kvar från det gamla. Vi tänkte Santa Monica typ 1968. Lite loungigt med fokus på sällskap. Har vi inte alla ungarna här, så har vi vänner på besök, säger Nina.

Parets gemensamma dotter Mila, 11 år, bor fortfarande hemma och de tre utflugna barnen från tidigare relationer är ofta på besök. I samarbete med en arkitekt öppnades köket upp mot matplats och vardagsrum. Den öppna ytan mäter idag totalt 75 kvadratmeter och räcker mer än väl för alla gäster. Kontrasten mot familjens förra bostad är slående.

– Det här är vårt fjärde hus och det förra var lite ”townhouse”-aktigt med tre våningar. När de stora barnen flyttade ut insåg vi hur svårstädat och stort det var. De hade bott i källaren och när de var borta slutade det bara med att vi samlade på oss en massa skräp, säger Nina.

Väggar revs och köket öppnades upp mot matsal och vardagsrum. Golvet flytspacklades – ”inte en kvadratcentimeter är kvar från det gamla”.

Det visade sig även att möblerna som passat så bra i det London-inspirerade hemmet inte alls gick ihop med Santa Monica-estetiken.

– Vi gjorde oss av med nästan allt utan affektionsvärde, så det mesta har vi faktiskt införskaffat nytt – fast gammalt. Mycket kommer från Lauritz och loppis. Eftersom jag inte bryr mig om design hittar jag ofta roliga saker. Vi lever ett väldigt enkelt liv i det här huset. Vi har nästan inget förråd, så det är i princip ”en sak in, två saker ut” som gäller, säger Nina.

Nästa projekt är den tillslutna trädgården. Än finns varken pool eller palmer, men väl fikon, persikor och olivträd.

– Det är fantastiskt att kunna gå direkt ut i trädgården. Den blir som en liten stekhet oas, säger Nina.

För henne blev enplansvillan även lite som att komma hem. Ninas pappa var arkitekt och ritade själv huset som hon växte upp i på 60-talet. Många av faderns lösningar har plockats upp i renoveringen.

– ”Det här ser precis ut som ditt tonårsrum”, sa en gammal vän på besök, säger Nina.

Stolar Y-stolen, design Hans J Wegner. Det kvadratiska bordet fyndades på Lauritz. 60-talslampa Semi, design Claus Bonderup och Torsten Thorup, Gubi. Konstverket, som är målat på skyddspapper, hittade Nina hos en konstnär i en liten by i Kroatien. Verket var inte riktigt klart, men hon övertalade honom att sälja det ändå. ”Han hann inte ens signera det”.

På tavelväggen hittas bland annat verk av Walter Hirsch, Adrian Boot, Georg Oddner och Lars Norrman samt illustrationer av Ninas dotter Josefa.

Drömsoffan såg Nina och Palle på Room för tio år sedan – när de flyttade hittade de den på Lauritz för nästan inga pengar alls. Fåtöljen fyndade de på Blocket och nästa projekt är att klä om den i grön sammet. Pläd Crux Blanket av Pia Wallén. Soffbord Noguchi med underrede i valnöt, design Isamu Noguchi, Herman Miller. Ljusstake från Hay. Mattan är ett kärt minne efter Ninas morföräldrar som köpte den i Algeriet tidigt 70-tal. Den lilla rottingpallen kommer från Trollets loppis Malmö .Tavlan med skator har Ninas bror, arkitekten Johan Israelson, målat och statyn i form av ett huvud har Ninas dotter Edvina gjort.

Ninas och Palles sovrum. Lakan från Lovely Linen från Kardelen. 60-talslampor från Gamla Lampor i Malmö. Den blå glasgloben på sängbordet är en gammal lampskärm. ”Brunt och grönt och blått i kombination gör mig helt tokig!”, säger Nina. Drömfångaren vakar över ett fotografi av Iggy Pop av Mats Becker som plåtade honom i Köpenhamn 1977.

Korkväggen vid arbetsplatsen är tillverkad av portugisisk kork som beställts via Eslövs Korkfabrik. Nina hade en liknande som barn. ”För mig är känslan av 60-tal det här oerhört praktiska. Man kan ändra väggens utseende hur många gånger som helst. Dessutom är korken ljuddämpande”.

Arbetsplatsen används av hela familjen.

Hallen öppnar sig mot vardagsrummet och matplats. Väggen mot köket går inte hela vägen upp i tak, vilket ger en luftig känsla.

Nina är särskilt nöjd med det helkaklade badrummet. ”Vi hade en helt fantastisk kakelsättare. Han gjorde matematiska uträkningar så att det är en viss förskjutning i varje skarv. ”

Badrumsskåpet hittade Nina och en vän på Blocket. De tog varsitt och Nina målade sitt brunt. Fransmannen i papier-maché kommer från Hay.

I Ninas barndomshem byggde hennes pappa arkitekten murar runt fönsterpartierna som var ömsom odlingsbäddar, ömsom bänkar. Nina inspirerades och designade själv hyllan i plywood som ger ett liknande uttryck. ”Det är den första möbel jag har ritat”. Alla fönster fick bytas ut. De vackra flaskorna i brunt glas fångar ljuset.

Glaskuporna kommer från gamla lampor som fanns i huset när de flyttade in. Aksfat i guld från Trollets loppis i Malmö.

Även Mila har en korkvägg i sovrummet, vilket gör att hon enkelt kan ändra utsmyckningen. Hon har ett stort inredningsintresse som stilmässigt lutar mer åt ”shabby chic”. Skrivbord och stol, loppis. Drömfångaren köpte Nina när dottern hade mycket mardrömmar – och den funkar! Lakan från Lovely Linen från Kardelen. Longhornen som skymtar genom fönstret är en gåva från en vän.

Läs mer – här är några av våra mest populära hemma hos-reportage!
En bit av Paris – mitt i Vasastan
Köpte en oslipad diamant – och skapade en vintagedröm
Skapade en dold skatt – bakom en hemlig dörr i ett plank
Mjuk minimalism i den gamla guldsmedsbutiken