En 200 år gammal bondgård med tolv rum som målats i 40 olika nyanser har blivit ett fritidshus utöver det vanliga. ”Människor känner sig fria här”, säger ägarna till huset. Välkommen in i en helt unik värld.
Den före detta bondgården från tidigt 1800-tal har tolv rum i två plan, alla klädda i träpanel. Original-detaljerna har noga bevarats och renoverats. Fåtölj och dagbädd i serien Ghost, design Paola Navone, Gervasoni. Soffbord Gray 44, Gervasoni. Bordslampa Chipperfield W102, design David Chipperfield, Wästberg. Turkisk kelimmatta daterad 1920-talet från Konyaområdet.
Till bondgården från tidigt 1800-tal åker Mirko Beetschen and Stéphane Houlmann så ofta de kan – tillsammans med alla sina vänner. Inte en enda vägg är vit, vilket bidrar till den speciella atmosfären.
När det gäller bostadsköp har Fru Fortuna en tendens att spela en avgörande roll. Så även när Mirko Beetschen and Stéphane Houlmann fick sitt fritidsparadis i schweiziska Interlaken. Efter att ha sett en annons på nätet, fick de veta att det gamla huset redan var sålt. Ett år senare åkte de förbi – och ”till salu”-skylten var tillbaka. Ett arkitektkontor hade köpt marken för att bygga nya hyreshus, men den gamla bondgården från tidigt 1800-tal var K-märkt och fick inte rivas. Nu stod huset, som konverterats till sommarstuga på 1890-talet, tomt och paret smet in.
– Det var fullt av damm och spindelväv, väldigt trolskt. Vi gick genom de övergivna rummen, där väldigt lite hade förändrats sedan 1890. Det var en veritabel skattkista! säger Mirko.
Den mintgröna nyansen i terummet var lite av utgångspunkten för färgsättningen. ”Jag ville ha den här gröna nyansen som var vanlig på 1920-talet mot fiskbensparketten”, säger Mirko. Dörren leder ut till trädgården. Vit golvlampa från Frau Maier och liten lampa från Tom Dixon.
Det tolv rum stora huset blev deras och en lång upprustningsprocess inleddes. Båda rörde sig redan i inredningsvärlden – Mirko som journalist och Stéphane som hotellägare – men det här blev deras första egna projekt. Över 40 fönster, vissa nästan 200 år gamla, renoverades.
– Vi ville verkligen behålla den gamla strukturen. Fönster, dörrar och golv. Vi rev ut alla moderna inslag, som ett badrum fullt av asbest, men behöll ombyggnationerna från 1890- och 1920-talen för att göra husets historia synlig, säger Mirko.
Matsalen är husets största rum och ligger i det som var den gamla bondgårdens stall. Inga väggar har målats vita – den här ljusgrå nyansen var så nära vitt paret gick. Den öppna spisen i original har renoverats sten för sten. Golvlampa från Frau Maier. Platsbyggt bord. Blå stolar Tulipani, design Roderick Voss, Linteloo. Papperslanternor från Nepal.
Lugn i biblioteket. Soffa Ghost, design Paola Navone, Gervasoni. Fåtölj Lamino, design Yngve Engström, Swedese. Golvlampa Pull, design Studio Whatswhat, Muuto. Gul lampa Flower Pot, design Verner Panton, &Tradition. Pall i kork Cork Family B, design Jasper Morrison, Vitra.
Det är inte bara husets ålder som gör det unikt. När målarna fick sitt uppdrag blev de minst sagt förvånade. Precis som i Sverige hade de vant sig vid att vitt är färgen framför alla andra – men här skulle ingenting målas vitt.
– Vi har 40 olika nyanser i huset. Det kan röra sig om små, små skillnader mellan väggar och tak. Alla rum har träpanel och vi målade allt. Färgsättningen var väldigt intuitiv. Vi gick från rum och till rum, och oftast kom vi båda fram till samma nyans oberoende av den andra. Vi gillar dämpade färger: grått, blått och grönt, säger Mirko.
Utsikt från det gröna gästrummet mot det lila. Säng Ghost, design Paola Navone, Gervasoni. Stol Plywood Group DCW, design Charles och Ray Eames, Vitra. Kelimmatta från Syrien. Bokhylla, String. Fotografi av Loïc Karvagoret.
Även möbleringen går i samma toner. De många sofforna och sängarna kommer från Gervasoni och designern Paola Navones dämpade linnetyger bidrar till den avslappnade stämningen.
– Eftersom huset är gammalt, ville vi inte fylla det med antikviteter. Det ska inte vara ett museum, utan ett hus där folk känner sig bekväma. Av samma orsak ville vi inte ha skrikiga designermöbler som tvingar sig på, vi vill att våra vänner ska bidra med karaktären, säger Mirko.
Stéphane Houlmann älskar att laga mat, så ett rymligt kök var nödvändigt. Lösningen blev ett kök uppdelat på två rum. Köksinredning från schweiziska Foster. Vägglampa Tolomeo Faretto, design Michele De Lucchi och Giancarlo Fassina, Artemide. Traditionellt bröd ”zopf” bakat av Stéphane.
Hörnbänken i köket har reparerat och målats. Stol Raw, design Jens Fager, Muuto.
Utsikt från det lila gästrummet mot det gröna. Gammal trästol som målats om. Säng Ghost, design Paola Navone, Gervasoni. Kelimmatta från Syrien. Pall i kork Cork Family A, design Jasper Morrison, Vitra. Gul ullpläd från Klippan
Sedan köpet för fyra år sedan lämnar de allt oftare lägenheten i Zurich för huset i Interlaken. Ofta samlar de även familj och vänner.
– Det finns mycket livskvalitet i huset, man kan alltid hitta någonstans att dra sig undan till. Även när vi är tio–tolv personer här kan alla hitta sin egen vrå. Människor känner sig fria här.
Text Katarina Matsson
Av Nathalie Schwer
Foto Jonas Ingerstedt
I terummets rymliga, inbyggda skåp blandas keramik och porslin från då och nu. En stor del av samlingen går i blått och vitt, vilket skapar harmoni. Tekanna i mässing, Tom Dixon.
Det traditionella terummet har kompletterats med den moderna tevagnen Block från Normann Copenhagen.